lördag 4 december 2010

These aren't the droids you're looking for

HagCon2009_TopHat

Ingen vet hur gammal HagCon är. HagCon är äldre än internet. Äldre än digitalkameran. HagCon föddes när tennfigurerna fortfarande regerade över världen. HagCon var ung när man fortfarande var tvungen att fotostatkopiera äventyren till konventen. HagCon var gammal när de gamla länderna invaderades av Magickobolderna.

Detta foto är taget Anno Domini 2009, när HagCon uppnått en mogen och mycket mäktig ålder, ett HagCon vars byline i skrivande stund är höljt i dunkel. Mannen på bilden försöker uppehålla någon form av känsla in-between-sessions. Denna immersion-teknik är välbeprövad, och inbegriper inte sällan en påse klementiner, fusklappar och/eller en hög hatt (som på bilden).

fredag 3 december 2010

Ett smutsigt jobb men rena händer

HagCon2010_10
"Stå väldigt stilla där och försök att inte trampa i heroinet som jag lagt upp i små rutor på flotten här. Jag ska se om jag inte kan fiska upp resten av skiten. Sedan när du är klar kan du börja med att försöka svälja den röda kondomen jag har förberett inför resan tillbaka till västkusten. Den ligger precis bakom dig."
"... okej."

fredag 26 november 2010

Vi minns vårt 2009-tal

Det var en gång fem medelålders pojkar som hade förvirrat sig ut i den mörkaste skogen. Det var kallt och pojkarna frös så en av pojkarna, eldmannen, tände en eld i brasan.

HagConEvolution2009_elementar

Men då blev den onda dockan vred och la en otäck förbannelse över de fem pojkarna.

HagConEvolution2009_voodo

Då fick eldmannen bråttom. Han tog med sig smågodispojken på traktorn och åkte i ilfart till monoliten.


HagConEvolution2009_Peter

Väl där började han med ett slags trolleri. Han trodde det skulle hjälpa mot den onda dockan, men det hela var kanske inte helt genomtänkt.

HagConEvolution2009_monolith

Skäggpojken och hattpojken tittade skeptiskt på, men hoppades ändå att det skulle lösa sig.

HagConEvolution2009_Magnus

Skäggpojken kräktes lite i munnen också, så reklampojken kollade snabbt upp på wikipedia om detta kunde vara farligt.

HagConEvolution2009_Johanarbetar

Hursomhelst. Long story short: Den onda dockan dödade dom alla och matade vildsvinen med deras kött och en ond måne höjde sig över nejden.

HagConEvolution2009_sun

Snip, snap, snup, så var sagan slut. Slutet gott, allting gott!

PS Detta är en sann historia. DS

tisdag 23 november 2010

Solnedgång över Rotahult

Rotahult vinkar och lägger sig att sova över vintern. Men som flickan sa, efter vinter kommer vår, och därefter sommar och därefter HagCon Rotahult 2011. För det är ju inte, som Mads sa, dagarna som gått som är i skogen, utan glaspärlorna i handen som ... ehrm ... är bättre än en liten tuva. Typ.

söndag 21 november 2010

Postludium


The Colour of Fludd,
eller
Gärdesgårdsgrön

Oavsett vad man kallar det, är det nu avrundningsdags för Rotahult 2010 och årets upplaga av the Deep November RPG Retreat som vi alla kallar HagCon. Nu återstår bara att "städa", köra Peter till perrongen så att han kan ta tåget till the hillfolks of the far north, medan vi andra återvänder till havet, where once it all began (cue Eloy).

Arenarock

Hur klockan blev två är lite av ett mysterium. Lika stort mysterium ungefär som det faktum att alla unga wannabe mages lyckades stå pall inför skranket och vinna sina första trollkarls-baddare i skuggan av the Court of New Atlantis (en av oss tog till och med bronsmärket). HagCon 2010 avrundas med galamiddag på en svanbåt i England Beyond, vilket inte får sägas vara fy skam.

Mellan alla arkana strömmar och fluxfenomen och primala urladdningar är man nu ganska, plain and ordinary, sketatrött. Så gonatt och adieu, HagCon-bloggen kanske återkommer, eller inte. Vi ligger i långtgående diskussioner hur vi ska förvalta vår ganska obehagliga kreativitet i den digitala sfären.

Och, som citatet säger, riktat åt ingenstans utom natten i största allmänhet, mest för att det måste sägas, eftersom vi sagt det så mycket till varandra de senaste fyra dagarna: "Du betyder INGET för mig! Jävla FYRKANT!"

lördag 20 november 2010

Favorit i repris: Flotten


I år bytte vi traktorsurfning, risplockning och flottdragning med traktorsurfning, parkbänksjakt och en seglats. Kanske var arbetsglädjen lite lägre än igår, men flottuppdragningen gick betydligt bättre nu när vattenståndsandarna var välvilligt inställda. Utöver detta en session Absolut Kanadensare the Percussion Version som bonus.

Vi minns gårdagen




Rekord i sova är inte illa alls. Vända på dygnet är roligt.

Komma tillbaka till verkligheten är inte lika kul, men det ligger ännu mer än ett dygn bort och vi är vid det här laget djupt inbäddade i en känsla av surrealism som bara kommer med självpåtagen isolation, en måttlig mängd alkohol och ständiga transgressioner in i alternativa verkligheter.

Vi minns gårdagen och hur vi efter the hard toils of labour på återvinningscentralen vallfärdade till bilkyrkogården utanför Tingsryd. Vår väldigt glada och pigga blinkers tystnade något in the presence of death, och vi insåg när vi promenerade runt på myren som oförtrutet fortsatt svälja de gamla rostiga skeletten under decennier, att vi var tvungna att komma härifrån innan mörkret började falla. För, som det heter, Åke som bodde här och under alla år hjälpt bilarna att hitta nya delar, dog aldrig riktigt. Och nu är det bilarna som hjälper Åke att hitta nya delar.

Väldigt hög Blair Witch-faktor!

Showdown

Minsann om inte säljföretaget Sunnyside Products visade sig vara något slags anarko-satanistiskt feminist-tupperware-kollektiv med hidden agendas som får sina egna anställda att skjuta ned varandra i lagerlokalerna. Detta lyckades vi reda ut med minsta möjliga blodspillan, och de som faktiskt gick och blev skjutna blev det som sagt faktiskt utan vår förskyllan. Det var faktiskt vi som ringde ambulansen. Det enda vi faktiskt sköt var några däck! Årets värsta split-party blev ändå en ganska slimmad operation tack vare friskt scenhoppande och en sprillans combadge-utrustning från den något shady pantbanksmannen Drake.

Är detta vändningen för våra hjältars svårigheter att övervinna sina interna slitningar när det kommer till samarbete och flexibilitet in the line of fire? Om detta kan man bara sia, men vi har i alla fall fått utforska några elakare sidor av våra personligheter, hitta norra Londons godaste vitlöksbröd, äta en fantastisk middag på ett näs med utsikt mot Isle of Wight, byta om från combat suit till kostym i en betongsvamp och så mycket mycket mer att en blogg inte är nog att förklara allt.

Fight on!

fredag 19 november 2010

Mission: Accomplished


Operation Äcklig Frys rapporteras nu som avslutad. Utgången kan inte betecknas som något annat än en total framgång. Under Rotahult 2009 inleddes operationen med att tömma objekt Äcklig Frys från andra äckliga saker, för att sedan montera loss locket och kränga ut Äcklig Frys ur det lilla rummet på övervåningen och nedför den underdimensionerade trappan. Insatsen kostade muskelvärk och lite tapet, men Äcklig Frys hamnade i ladan till slut.

I år rundades operationen av genom att Äcklig Frys kördes till tippen i Tingsryd ihop med en hel del andra äckliga saker. Där offrades allt till den store Återvinningsguden.

Obs! Recon-taskforcen fick rätt till slut. Snön vräker ner. Risk för insnöande under söndagen uppgår enligt prognosen till Hög/Medelhög.

Resan innebar också att vi klurade ut en av årets HagCon-bylines. HagCon – Redo för Finska Astronauter . Vi tackar kosmonauten Oleg, hans älskarinna i kontrollrummet i Moskva samt Slobo den elake serbiske kontrollteknikern på Nasa för hjälpen.

Man eller mus?


När husbonn är borta dansar råttorna på bordet. När vi anlände igår kunde vi notera delikatess-köttbullar utspridda på golvet. Ett säkert tecken på gnagarintrång. Det ultimata beviset ligger kvar i en tallrik råttgift bakom soptunnan i skåpet under diskbänken (ungefärlig position anges av pil i figur ovan) i form av ett styck muslik. Ingen av oss har ännu uppbådat mandom nog att iscensätta en värdig begravning. Risken finns att det inte blir gjort alls; Rotahult kan få ännu en gnagarmumie till samlingarna.

Till samlingarna hör också de ändlösa rader av döda flugor som varje år vallfärdar till Kristoffers rum för att kollektivdö i en liten hög på golvet. Att detta beror på att Rotahult i själva verket är en indiansk begravningsplats redde vi ut till frukost.

PS! Recon-taskforcen suger. Det regnar visst.

Morgenstund hat gold im mund

Uppe med tuppen.
En sen jävla, trött tupp.
Småland bjuder på ett regndis*.
Det laddas för en utflykt till Tippen. För i Rotahult har man inte bara kul, det finns en arbetsplikt knuten till uppehället. I år består den i 1) ta sopor på en svängom och 2) favorit i repris: dra upp flotten på stranden.

* Belay that intel: Enligt senaste rapporten från vår recon-taskforce som ska hämta släpet "snöar det fan ute".

Debriefing & Edmund the AI


Mycket snack och lite trollerilåda blev det när vi helikoptrades hem från debaklet i Wales som förstört nattsömnen för folk i denna landsände för oöverskådlig framtid. We chalk it up to orutin, förstås, och kastar oss in i de riktig viktiga frågorna; vilken smak av mikropizza föredras, och vem av oss ska egentligen axla second-in-command-manteln när vår ordinarie C.O. blir inlagd på sjukhus. Still, no harm done, det var ju inte som om någon dog. Eller jo, förresten, fast bara the bad guys. Tror vi!
Så efter möte med Edmund den artificiella intelligensen, otippat inhyst i källarlokalerna på ett stålverk utanför Liverpool, har vi nya saftiga ledtrådar i bagaget, och mer än redo att kasta oss in i hetluften igen för att bevisa exakt hur okoordinerade och trigger-happy vi verkligen är.
All hail, Metatron!

torsdag 18 november 2010

Torsdag 20:22



Inky Winky gömmer sig snabbt bakom kannan med bajsluktande vatten efter att ha varit framme och luktat på den fina whiskeyn Spermbank ("ye aul Scottish isle of Sperm").

Kvällen är ung. Alla är utspridda. Övervakningsutrustningen vetoades och är undanplockad på obestämd tid.

Fight on!

Mot alla odds, i landet utan täckning, i mörkaste djupaste november, när varulvarna lämnat sina vitknutade hus och spärrat av vägarna till Alvesta.
HagCon Rotahult 2010!
Och vi lyckas dessutom skapa the Blogg, även om varje uppdatering tar en halv minut av våra liv i anspråk! Världen har kommit till äppelknyckarlandet, där råbockarna stångas i beckmörkret.
Pastan uppäten. Första birorna uppdruckna. Avverkat intromusiken, första brasan, fulwhiskeyskålen, det traditionella firandet av Husets Herre. På väg mot torsdagskvällens uppmjukningssession.
Gammelsmurf säger: Ja.